Nu kan vi säga: Idag åker vi hem!! Klockan har rusat iväg och Niklas är på besök.. så frågan är ju om det blir någon sömn innan vi ska upp. 3 ½ timme kvar tills klockan ringer.
Jag håller med Carros inlägg. Jag trodde att jag skulle kunna hålla ett stoneface.. det gick bra dom första hejdåen och kramarna. Men när chefen blir tårögd och säger massa fina ord.. och när jag ska krama Bodil, min matmormor, då brister det.. tårarna forsar och jag försöker klämma fram: jag är glad! aa.. det var ett jobbigt avslut.. men om jag skulle ångra mig när jag kommer hem så är jag iaf välkommen tillbaka.
Nä nu måste jag borsta tänderna och försöka få lite sömn så man inte är arg som ett bi imorgon.
Tack tjejer för detta äventyr!
Pöss
Pillan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar